Varför jag byggde ETIOCA
Nästan varje familj känner någon som kör för en taxiapp – inte av fritt val, utan för att livet inte lämnade något annat alternativ: långa arbetspass, egen bil, egna kostnader och ingen trygghet inför morgondagen. ETIOCA vänder på det: en bil utan kostnad för föraren, garanterad lön, betald semester och pension.
De bilar som används för att köra människor yrkesmässigt har aldrig konstruerats för uppgiften. När jag visade min bil för taxichaufförer blev de rörda över att någon äntligen hade tänkt på dem. Jag tänkte också på passagerarna: en separat förarhytt, kameror och en lugn, trygg resa – för en kvinna som åker ensam på natten, för ett barn, för en äldre människa.
En stad tillhör dem som kan ta sig fram i den. Därför kan den som använder rullstol ta sig in i en ETIOCA-bil utan att flytta sig ur rullstolen och utan hjälp. För mig är det inget tillval, utan standard.
Vi vill ha renare och tystare städer: elektrisk körning, färre tomma kilometer, färre bilar i trafiken och varje fordon byggt för att ha mer än ett liv.
Och framför allt barnen. Planen är att varje bil varje månad ska stödja barn, både i staden där den arbetar och i Sierra Leone och Marocko. Jag vill att den generation som växer upp med ETIOCA ska ha större trygghet än någon generation före den.
Jag tänker inte berätta sagor för någon. Jag söker partner som vill sätta sig ner med mig, lära känna mig och avgöra om de kan tillföra värde: inte bara kapital, utan också tro på det vi bygger.
Mark Ishakov
